En kvällspromenad utöver det vanliga!
Penny och Mona fann också tycke för varandra!
Music- my religion.
Tess vad säger du?!:) Ryggen är värdelös. Jag klättrar på väggarna.
Ikväll gör det förbannat ont - det ska gudarna veta.
Pappa körde mig till en kiropraktor i eftermiddag - jag fick en akut tid i Vänersborg. Ska tillbaks redan på fredag. Jag gissar att dåligt underlag under mina löpar pass kan vara en av orsakerna. Det gör så jävla ont ikväll (låt mig åtminstone ömka färdigt), och då vill jag faktiskt hävda att jag annars har en relativ hög smärttröskel. Efter en lång och kämpig dag i skolan tänker jag ta mig friheten att ha en kväll off. Off allt plugg, bestyr, rutiner och måsten. Jag tänker inte röra mig ur fläcken från denna horisontella ställning. Och dåligt samvete tänker jag heller inte ha. Nix. Jag hoppas att jag inte väcker henne när jag plinkar på tangenterna bara. Och för den som inte känner mig sådär innerligt på djupet (haha) är jag alltså inte den som är den, alltså inte den som jagar någon slags emapti á krya på dig respons här inte. Nej nej, inte alls. Inte alls mitt syfte med inlägget.
Egentligen är jag ganska glad idag. Eller ganska så mycket faktiskt. Tack för att jag fick låna din mössa idag - Malin!
Visst är den rosa Salomon fin? Perfekt passform och perfekt rosa (ser ni förresten -vuxenrosa - vuxenpoäng till mig!)
FETTISDAG!
men med madelmassa eller vanilj i? Har lunch en timme nu och måste skynda hem å rasta lillan. Tveksam om mina kläder som jag glömde på golvet imorse är hela.. Och så har jag så förbannat ont i ryggen - vaknade inatt av hemska smärtor i korsryggen, blev så rädd att jag ringde mamma 03.00 inatt. Måste hålla ut tills i eftermiddag - en föreläsning kvar som jag inte vill missa. Men helvete, på ren svenkska alltså, så ont det gör. Jag är speedad på alvedon och semlor vid det här laget. Saknar ni oss nu..kanske lite?
Men vi har haft en härlig dag här! Många promenader (hon går riktigt bra i koppel nu)
och goda middagar! Puss!
Den pyjamasmålande konstnären!
Jag har funderat lite över innbörden av en "konstnär". Är inte alla människor sin egen konstnär?! Själva skapadet är väl något centralt hos allt existerande - givetvis i allt större eller mindre utsträckning. Förstås. Jag påstår alltså inte att jag och Mr Da Vinci någonsion kommer ha ägnat samma påtagliga tid åt just skapandet. Men man ska inte underskatta alla små skapelser som äger rum varje dag - i varje människas vardag. Det lilla som det stora. Jag kommer ofrånkomligt att tänka på mormor som flitigt skriver dagbok var eviga kväll, bakar bullar och bröd. Pappas nya skapelse i form av ett nybyggt förråd (som han för övrigt är väldigt stolt över), systers kommande baby (vilken grej liksom!) och mammas unika förmåga att skapa denna sämja och nöjelse inom familjen - hon ser alltid till samtliga familjemedlemars olika behov. Det är å andra sidan en ganska imponerande skapelse då hon samtidigt verkar tillgodose alla sina egna. Och några därtill.
Jo förstår ni, jag satt imorse å fantiserade, i all "skämtsamaste mening" att jag var en erkänd konstnär som målar och tecknar mitt eget liv och att jag i stunden har världens mest genila idé på hur jag ska måla min morgondag och min framtid. Då slog det mig att både du och jag ständigt är omringade av tusentals begåvade konstnärer. Var och en på sitt unika sätt. Det finns inga dåliga och värdelösa konstärer utan snarare somliga mer talangfulla än andra. Och jag inser utan någon nämnevärd besvikelse att jag aldrig kommer bli någon Da Vinci.
Är inte tanken ändå mäktig? Vilken enorm MAKT alla människor besitter över sina liv!
Och visst, som ni flesta vet och ser, min absoluta favorit skapelse! Utan tvekan! Ibland räcker det faktiskt att enbart beskåda mästerverket! Tack o lov för det.
Jenny "Lördag Söndag" (= HELGEN )..
myntade den lilla fyndighet för många herrans år sedan - så klockrent!
Helgen har varit mysfaktor rakt igenom - om inte annat av bilderna att döma!
KRAM!
TACK! TACK! TACK! -
MAMMS O PAPPS♥
Hmm..what to say..
Jag kände en smygande stress i kroppen innan kvällens bio startade - men det dröjde inte länge innan jag försvann in i filmen. Jag var räddad. Det var så skönt, timmarna kändes som minuter. Och av det att döma torde då filmen vara hel grym..eller?! Dock är jag tveksam, var den verkligen bra? Eller vad var den? Jag tycker definitivt att den var sevärd - vår allas Lukas Moodysson har nog ändå lyckas..måste jag nog säga. Jag ser flera budskap med filmen, men det krävdes en stund ananlys för att nå fram till dem. Mammut berörde mig ändå på något märkligt vis, och just nu känner jag mig några insikter rikare. Men frågan kvarstår fortfarande huruvida jag tycker det var en bra eller dålig film. Jag får suga på den karamellen en stund till (det är ju turligt nog lördag imorgon). Bio nästa fredag är redan bokad och ni kan nog gissa vilken - " Män som hatar kvinnor". Förväntningarna är stora på denna goding - kan nog vara en riktigt bra film.
Imorgon blir det..låt mig tänka nu - 50 + 46 + 9 års födelsedagskalas! Kul å träffa släkten. Det blir mat som heter duga som alltid hos dessa människor. Syster ni ska väl med?!
Nä hörrni, gå och se Mammut imorgon veetja - så får jag höra era reccensioner!
Nu: "Studens plötsliga" - fick en grym längtan till London och oerhörda cravings efter socker. Helvete. Puss.
Älskade lilla blogg.
Vänner igen?! Ok, tack för det.
Skämt å sido.
Aldrig börja. Aldrig nå fram. Att vara påväg.
Det finns alltid en möjlighet till, en väg att ta och ett val att besluta sig för. Sannolikt är det så. Man kan visserligen aldrig veta något helt säkert (det minns jag att han lärde mig och det gick iaf in). Men hur vet man att man inte blir lurad, manipulerad och att ögats betraktelse är en ren illusion. Ingenting annat än ett påhitt? Alltsammans. Det bli svårt - när man väl börjat tänka sina tankar - när man en gång börjat komplicera det för sig - då vill man dra sig ur. Genast. Det vore enklast så. Fly. Men var? Påväg någon annanstans.
Där är man trygg - precis efter att man börjat och precis innan man nått fram - sfären däremellan - där är jag trygg. 100% trygg, nej -jag menade förstås 99%. Aldrig när jag är som mest tillfreds eller som mest förlamad av sorg. Jag är trygg innan jag nått kontrasten. Egentligen vill jag aldrig komma fram, alltid vara påväg. Påväg i en bil, påväg i ett flygplan, påväg att bli vuxen, påväg att hitta honom, påväg att bli förälskad, påväg att bli mamma..påväg att utveckla och bli hela mig. Men aldrig någonting konstant, aldrig något definitivt. Det skrämmer mig. Jag vill aldrig sätta punkt. Jag vill inte komma i mål. Jag ser hellre målet framför mig, för vad finns bakom målet? Jag känner t.o.m vemod när boken är slut. När bilen stannar. Jag vill inte vara framme.
Min strävan, min tro, mitt hopp och mina mål ser jag helst ligga i distans, några centimeter framför, det gör inget om jag så nuddar dem, men låt mig inte fastna i denna kontrast. I någon av ytterligheterna. Det tar på krafterna att vara i dess olika läger - man blir utmattad, orolig och stressad. Där finns inte den stillhet och balans som jag söker.
Om jag sover på saken - om jag har tur - om jag lyckas "sova ruset" av mig så känns det kanske självklart hur jag ska göra imorgon. Men bara om jag har tur. Allt är relativt.
(Majja, Marianne, Syster på smällen, Peter, Elin och Carro x 2, Martina och Anna jag har alltså inte svept för många shots ikväll utan orden är precis vad dem är)
Tack för idag.
Jenny 4.
Time for a run - härligt utomhus idag! Jag är ju rätt ombytlig av mig, på många plan som ni vet. Med det här är märkligt. Det här greppar jag inte. Det här kring dessa utslitna hemska brallor. Dessa "träningsbyxor" har följt med mig sedan min tid som innebandytjej (jag var en snabb och teknisk vänster forward måste nämnas) och är säkert..8 år gamla idag -haa sjukt ju! Gud vad jag kan sakna dessa år, vi var ett duktigt lag - glömmer aldrig när vi gick upp i division ett! Vilken känsla och att inte tala om känslan när man sätter bollen mitt i krysset. Åååå underbara minnen, och tänk att min Majja var målvakt och Martina den stenhårda backen!
Ja, nu lät jag som en gammal tant som språkar gamla minnen..över en kopp KOK kaffe..för alla gamla tanter dricker väl kokaffe - är det inte så då?!
Pluggat effektivt fram tills nu - så jag är nöjd. För all del. Nu gäller det att hålla dethär..vilket jag inte kan garantera. Men det är min ambition. Ikväll blir det gott kött till middag - jag börjar bli bortskämd på det planet. Och det verkar inte bli sämre imorgon - då hummer planeras att stå på menyn. Tjingtjong!
Kan detta verkligen gå vägen?
Det blev många intressanta diskussioner på gårdagens seminarium, och det flöt på riktigt bra! Vi var klara vid 17 varpå Överby köpcenter besöktes! För den som undrar vad det var med blogg.se plattform igår kan jag bara undra med..jag försökte nog logga in sisådär 100 ggr och det enda jag möttes av "errrrrrrroooooorrrr". Väldigt frusterande då jag hade mycket på hjärtat. Men jag är inte rätt person att klandra, då jag själv, under omständigheterna inte är särskilt stabil och tillförlitlig. Så jag ska hålla truten. Men som sagt, det är något jag konstant är medveten om och voilà -vilket möjliggör förändring! Så är det med allt, tänk på det.
Ok ok. Nu är det andra bullar som gäller. Jag inser, exakt nu att jag måste ta fram mina super krafter om jag ska fixa tentan nästa vecka, en vecka har jag på mig. Det kan gå, men förutsättning är : disciplin, bra med sömn, "välja att älska det jag gör" och ha skoj! Jag ska göra ett litet experiment. Jag ska lura min hjärna att det är det absolut roligaste och tillfredställande jag vet att plugga inför en stor tenta i biologisk psykologi ( hjärnans funktioner, nervsystem, neuroner, gener mm mm mm) under tidpress och en vecka som i detta fall. Men jag är ju en sann tidsoptimist! Nog ska det gå den här gången med! Men jag tänker som såhär, ponera att det inte skulle gå vägen då deppar jag inte ihop till en grå mus för det - för nästa lördag drar äntligen kursen i Personligt entreprenörskap II igång! Jag läste ettan i höstas och det var, utan att ens fundera den mest givande kursen jag läst under min tid på högskolan. Och nu kommer alltså dessutom tvån! Vi är ett underbart härligt gäng och föreläsarna Marcus och Stefan (författarna till b.la. böckerna: "att få saker att hända" och "må bra under tiden du lyckas) är två nästan överladdade energisprutor, klockrena killar!
Men det här med tentan kan bli intressant..jag tror iaf att jag bör sätta igång nu. Men först lite air med Penny Pooow, som jag numera börjat kalla henne och så kaffe. Kaffe såklart. Oj vad kaffe det kommer konsumeras den närmaste veckan, det har jag lixsom på känn redan nu.
Later mina troll♥J
Puu och bara en av du!
Nu säger jag godnatt, visserligen innan jag knappt sagt hej, men om jag ska hinna läsa senaste veckorevyn, måla naglarna, platta håret och dricka min varma choklad innan det är dags för morgondag får det bli såhär.
Glömm aldrig att det bara finns ett exemplar av just dig - du!
(Malin och Lisa tänker på er extra mycket ikväll)
Träning, kallt, svart, snö..
och mycket mascara. Vad sjutton då -
jag är ju 100 på att jag tog den vatten
fasta imorse..
God morgon!
Tack du underbara människa som uppfann sminket - bra gjort.
Det ser ut att bli en fin dag. Solen lyser. Jag är utvilad. Later!
Som en..
halv fjärill. Med en vinge, men en ganska så vacker. Men bara en. Jag kan inte riktigt komma på varför känslan infinner sig, men det hjälpte att skissa ner den. Imorgon är den kanske symmetrisk igen. Imorgon vill jag flyga med två vingar, det blir så mycket lättare då.
Nu sörru - nu har det hänt grejer!
Det funkar nu Martin! Fan vad teknisk jag är! Jag visste att jag hade en sådan gen någonstans. Och mycket riktigt ja. Trots att många grodor inte sällan hoppar ur din trut huruvida jag skulle vara smart eller icke. För att bara dra dagens groda - "att jag skulle kommma till min rätt" om jag färgade håret vitt igen som Barbie..exempelvis. Men vet du vad? Jag hör vad du säger, visst gör jag det, men det rör mig inte det minsta i ryggen, möjligen i lilltån då, på sin höjd alltså! Haah! Men för all del, tack för hjälpen förut! 
typ något i denhär stilen du tänkt dig?
Nu till dagens absoluta utmaning: JAG HAR PRECIS GJORT DET NU. Det var längesedan jag var så nervös, usch det här var en pers. Men nu är Pennys klor klippta, hon är rakad, shamponerad och insmörjd. Jag var livrädd för att komma nära pulpan. Men tack gode Gud att jag inte slant med tången. Helvete vad svettig jag var efteråt, jag t.o.m skakade..herregud sådan blödig tjej till matte hon har. Nu sitter vi här och myser i badrocken, andas och pustar ut efter denna närmare chockupplevelse. Jag antar att första gången alltid är speciell och som för mig väldigt scary. Som med mycket annat i dethär förunderliga liv! Tänk att man lär sig nya saker varje dag! Vilken julklapp!
Jag tycker att jag gjort mig välförtjänt av en av mina favoriter nu, en mojjito med massa mynta! Någon som är på?!
Tack snälla Tess!
Du är grym (en alldeles utmärkt pedagogisk förklaring för en novis som mig) - TACK! Återkommer med resultat. Jag ska även få låna Åsas hundtrimmer (som hon tydligen tillämpar på sin man?!) - nu jäklar ska Penny bli hund för sitt namn (nakenhund)! Lugnt, metodiskt och sansat. Hon får inte bli rädd nu. Utan hon ska bli fin, lika fin som sin matte!
Ovana?
"Mer till höger, mer till höger" - jag ligger tydligen alldeles för nära mitten när jag kör bil, iaf enligt dagens medåkare. Ovana eller dålig syn? Kanske båda. Men skoj är det, att köra bil alltså. Det blir gourmé för hela slanten ikväll! Smack!
Big day!
Nu har jag en viktig fråga. Hur fan klipper man klorna på en hund? Man skulle nästan kunnna tror att jag flippat rejält med rakhyveln med tanke på uppsynen över min mage, armar och ben..men i själv verket är det bara spår av den lilla. Lilla Penny med STORA vassa klor. Jag hamnar lätt i underläge när hon går loss och får sina turbo spel. Och så ska det ju inte va, utan tvärtom. Hon är ju bara en liten "bebisvalp" än så länge.
Malin - sorry att dina tapeter fick lida i förmån för en varm säng imorse (jag orkade inte kliva upp så tidigt och hänga på). Vi kanske kan kramas imorgon istället?
Och så Peter - NEJ och åter nej - du störde inte igår, det vara bara trevligt. Ibland är det som om du vill förvränga allt jag säger..puh. Blir trött på det.
Hörniiiiiiiiiiii? Ikväll går den årliga musikfetsen av stapeln- jag är allvarligt fanatisk (vilket jag vet delar med många andra) och allt runtomkring mig tappar lixsom sin mening när melodifestivalen!! drar igång. Glömmer aldrig när vi var i globen det året som Lena PH tog hem vinsten med "Det gör ont", det var magiskt. Jag minns också att dagen innnan finalen på genrepet så lyckades jag övertala (charma och med ett par "blink blink") vakterna att släppa in oss trots att vi inte hade några biljetter. Det var riktigt coolt och jag var apstolt efteråt över min prestation. Det minns jag också. Jäklar vad orädd och vilket självförtroende jag hade där i tonåren.
Nu är jag pank (eller läs pappa) efter en förmiddags mini shopping. Han verkar bara bli snällare och snällare för varje år som går..jag har honom definitivt lindat runt fingrarna. Jag har, nämligen en oslagbar strategi när det kommer till "pappa-jag-skulle-verkligen-behöva-just-en-sådan" men det klart, jag har nog inte råd osv..( tilläggas ska att tårarna inte är långt borta i detta skede).
Kärlek♥
Blondin vs brunett?!
Några tycker ditten och andra datten (huruvida jag ska stanna kvar som brunett eller årtergå till en blond kaluffs) men vad tycker jag?! Jag älskade förvisso mina år som blondin, på många sätt, men frågan är om jag vill utsätta mitt hår för denna inte okomplicerade förvandling..det tar ju som sagt på de små hårsäckarna. Tveksam. Ett dilemma.som plötsligt uppstod i allt pluggande, hoppades på att jag skulle se klarare på saken genom att printa ut det så att säga..
..men icke sa nicke. Så jag avvaktar I guess..eller..inte. Impulsiva jag: gör nu inget du imorgon kommer ångra - TACK! 
?!?!?!?!?!?!?!?!?!?????????????????????????????????????????!?!?!
Vad är det med mig o böter?
Slutsatas? Jag är enormt slarvig när det gäller tillbaka lämnanden av boklån, stå rätt parkerad med bilen och svara i telefon samt på sms (på mailen är jag däremot snabb).
Hur göra då? Jag tänkte såhär. Om jag lyfter min "medvetna förnekelse" kring min, låt kalla det för ringa problematik upp till ytan, ända upp alltså, för att sedan "omvandla den till en genomgående sann medvetenhet"..hmm det är ju definitivt värt att prova..för så här kan jag inte hålla på längre, jag är ju..snart vuxen (nu tvivlar ett par stycken ser jag).
Över till något betydligt muntrare. Båtmässa i Göteborg i helgen? Älskar snabba båtar, kanske en ny till sommaren pappa? Du kan ju iaf funder på det:)
Sexig föreläsare?
Punkt om det.
Vi hämtade papppa sent ikväll, han har varit på konferens och jag är lite avundsjuk. De fick nämligen vara med och se hur själv glasstillverkningen går till. Sedan avslutades kvällen på donken, vi var för trötta för något annat alternativ. De har faktiskt helt ok bra och hälsosam mat där numera . Nix, nu går både mina och Pennys ögon i kors här - så bums i säng. Undra vad jag drömmer om inatt..jag har haft hel mysko drömmar under hela veckan..
Hörs imorgon då! Puss! Natten.
Märklig dag.
Nu ska jag ge mig ut på vägarna (så mysigt att åka bil när det snöar) och sedan blir det Donken, mys och film! Blev nämligen ändrade planer då min körlderare ringde återbud pga av sjukdom. Jag som var sådär riktigt laddad inför att sjunga ikväll. Riktigt längtade och det nästan sprattlade i rösten (om något sådant är möjligt?!).
Imorgon kommer jag ägna långa dagen åt "sensoriska processer" - kan bli intressant..eller inte?! Shit vad stört hungrig min mage blev nu. Den lever sannerligen sitt eget liv och följer ingen somhelst "röd tråd". Men jag ska lära den, jag ska skola om den..på något finurligt vis. Jag kommer nog på något. Som alltid, om jag känner mig själv någonlunda rätt.
Häng kvar:)
Smack!
Yes!
Hon stannar en hel vecka hos mig! Underbart, hade lite små ångest över den ynka tre-dagars-vistelsen. Nu är jag sansad och lungn. Glad och nöjd. Mätt och go.
Nu ska jag sola via den konstgjorda vägen - jag förlitar mig på senaste forskar snillet som hävdade att 15 min/vecka enbart har en postiv inverkan. Jag väljer iaf att tror på det idag. Tjingtjong!
Mitt rådjursbarn.
Sötare unge får man leta efter, precis som ett litet rådjur. Tobias bruna, tefatsstora och förundrande ögon trollbinder mig, "he really knocks me out"! Vackra lilla barn.
Ett uttryck..skullle man kunna säga.
Jag är jävligt nöjd med den här bilden. Den betyder och säger otroligt mycket om mitt liv. Den är klockren på det planet! Den fulländar och rymmer i stora (målar) drag mitt liv - på ett enda A4 papper dessutom! Nåja, så gott som. Från barnsben tills där jag är just idag. Det är en häftig känsla att gå loss med färger och fantatsi. Prova du med?!
Är det, förresten någon mer än jag som börjat få vår känslor?! ( jag är nog lite väl tidig i år) Det var underbart att träna utomhus idag! Helt galet skönt om språket ska fram - "hello adicted number one"! En annan makalös känsla är att jag snart ska bli moster!!, (jag som alltid hade trott att jag skulle ligga bakom famijens första barnbarn, nähä så blev det inte) och givetvis störst av allt - syster ska bli mamma! Hon är ju så ung, herregud. Jag ska iaf göra mitt bästa för att lära "den" allt jag kan - all my skills, hehe. Det var mysigt att träffas idag, mums mat och mys i största allmänhet! Det får vi snart göra om igen - det blir så långt mellan gångerna..men vad gör det om hundra år?!
Nä, nu ska jag sluta babbla på här, och göra något som ligger mig så satans varmt om hjärtat. Min i särklass största passion som tyvärr legat på is alldels för länge. Men nu är det dags igen. Jag blir pirrig i hela kroppen när jag tänker på det, alldeles upprymd. Fågan är hur mycket som sitter i, jag tvivlar på att formen är densamma, som den en gång i tiden var - men har man en gång lärt sig att "köra bil" så har man. Eller något sånär. Ehh, det var en mindre bra liknelse. Skitsamma.
Jag känner mig faktiskt lite nervös inför kvällens första session. Gahh.
Och tillsist vill jag säga - GRATTIS SOFIA!!, tänk att din bok snart är i tryck! WOW gumman, stolt över dig!
Hoppas ni tar hand om er, om inte - så hoppas jag att det är någon där som tar hand om er.
Puss.
