Jag ser endast oändliga möjligheter. Precis som du också kan göra. Om du vill min vän.

Jag skriver i denna stund för att hålla fast vid mitt beslut. Kärleken är och finns trots att man bor på olika orter, länder, världsdelar whatever. Jo så vet jag att det är. Jag vill vara med Rafael, såklart, men jag tänker flytta i den direktion som  för mig närmast min passion. Det är rätt skönt å ena sidan -jag ska flytta till Paris! Lite galet o andra sidan! Men ändå inte. Jag älskar det franska språket, landet, kulturen, vinet, osten, mentaliteten, kindpussarna, friheten, shoppingen - listan tar inte slut! Jag och Penny till Paris. Min lille älskade vovvs! Har aldrig känt något så självklart. Då jag tänker på val av yrke. Jag har två goda vänner i Paris, min barndomskompis Hanne från Malmö och Dr Ghiess ( Raffes bästa vän). Universitetet är ett amerikanskt sådant ( psykologi på franska får vänta några år) och ligger beläget vid Eiffel tornet ( perfekt för Penny att springa upp och ned för alla trapporna när jag studerar (mami - det var alltså inte sant). När jag tänker efter så slår det mig att det redan stod klart som tre åring att jag skulle utbilda mig till psykolog. Det är den absolut bästa känslan jag någosnin varit med om - natten då svaret kom till mig. Vad f-n gjorde jag på en ekonomutbildning..undrar jag. Fortfarande. Nä, nu är det slut på att gå emot sig sjäv och jag har definitivt insett att det lönar sig att samarbeta med sina jag.  Alla sina jag. 

Jag tror att jag har lyckats utveckla mitt självförtroende något så kopiöst den senaste tiden, jag ska nämna det att jag ännu inte kommit in på skolan, men jag tror och vet att förr eller senare går jag där. Det ser jag redan i bilder. Jag ser t.o.m min outfit första skoldagen. Men är det som så att vindarna inte blåser medvind i höst, får jag väl tillbringa min tid på ett mysigt cafe i Paris och skriva klart mina böcker och påbörja mina nya. 

Jag är trygg och lugn som en filbunke, jag älskar att inte veta och ha  100% kontroll över utfallet. Jag litar helt och hållet på det lilla barnet som kom till jorden för exakt 23 år och 2 månader sedan. Tveklöst.

Nu ska jag joina vin/likör/öl kvällen därute och äta jordgubbar till det. Mumma! Skönt att blogga igen.

Ha en fin kväll♥