Att börja leva på riktigt.
Alla gråter, men de flesta av oss gör det på insidan i sin ensmahet. Jag har varit en av dem. Många stunder av mitt 22-åriga liv har upptagit just sådan tid. Utan resultat, utan bättring. Ingen visste. Jag har har varit tyst som en mussla och jag har spelat, ett minst sagt skickligt skådespeleri. För alla, ja även för dig min vän. Det är och har varit smärtsamt. Nu har jag äntligen öppnat mitt sista kapitel, och det är först nu som jag vill börja leva på riktigt. Inte förän man läst hela storyn blir den begriplig, jag har alltid hoppat över och utelämnat några sidor. Nu är boken fulländad.
Att öppna sig.
Några dagars icke bloggande, men jag är tillbaka. Livet är ingen dans på rosor, och jag dansar hackigt på de taggiga sidorna av rosenbladen. Det gör ont. Det får vara så ett tag. Min vänner är ovärderliga, ingen av er förstår egentligen hur mycket jag älskar er. Det går inte att förstå. Jag accepterar läget jag hamnat i för jag vet att det vänder. Jag mår väldigt bra av att blogga, och jag är medveten om att många av mina nära och kära lusläser min blogg. Ska jag vakta tungan för det? NEJ. Jag tänker köra med öppna kort (bortsett från när jag spelar poker), jag har inget att dölja längre, jag är bara en fullt levande människa med sina problem och med sina motgångar. Det är en del av livet. Den som aldrig smakat på de medicinerna, har ingen aning om vad livet handlar om.
Jag råder er alla att, våga öpnna er, våga prata, våga gråta, våga visa känslor och våga visa er svaga. Man dör inte av det. Man blir snarare odödlig. Tro mig, jag vet.
Vi hörs sen.
Jenny
Party blev det ja..
Tack för en kalasbra kväll flickor!
Idag har jag varit en "icke funktionell människa"-ett vrak från topp till tå. Jag har campat i soffan, sovit, ätit kantareller, pratat strunt i telefon och mölt i mig godis. Först nu åkte mascaran bort. Nä, ny farao för en oeffektiv dag.
Jag föreslår att vi talas vid mer imorgon, ny vecka och nya tag!
puss!
Modegirl(?!) vs Teknogirl.
Mina befintliga egendomar fick ett tillskott av teknoprylar igår, och från att ha varit flickan med den största tyngden(bokstavligen) på kläder, skor, accesoarer, smink, väskor (ja ni vet allt sånt dänt), grodor och diverse godisgömmen lite här och var..så dominerar numera mina egendomar, i majoritet av en drös med teknologioska prylar!
Igår var vi på Överby och jag handlande (pappa betalade) allt från telefon, skrivare, hörlurar till en iPod shuffle!
Nu har jag utrustning för alla möjliga tänkbara aktiviteter: •ge mig ut på milalånga (läs istället kilometer) joggingrundor med min musikspelare, •jag kan skriva ut finfina foton/arbeten och ♥♥dansa all night long med mina goa vänner med hjälp av det enorma soundet i de nyinköpta högtalarna! Som t.e.x ikväll! Ikväll blir det party!
(btw, jag hoppar till som en vettskrämd unge varje gång det ringer i min hemtelefon)
Nu då?: Kaffe kaffe kaffe, måste ha kaffe NU!
Hörs sen!
Asså.
TACK!
Allt som "alla andra har"- vill ju jag också såklart ha..
..............................................................................................................!!
..............................................................................................................!! (jag lämnar raderna tomma då jag, förmodligen, redan tänkt om till i eftermiddag på Espresso house eller på en uteservering med en kall bira)
...så jag får nog nöja 
mig med att inhandla ett par av dessa. På så sätt kanske jag kan finna ut om det var en "bestående genuin tanke" eller bara en av mina många tusen spontanta och impulsiva idéer.Tänk.. då kunde jag och lillen sitta och gräma oss ikapp över våra "volanger" (som Mia Törnblom så vackert benämmer dem). Jag behöver någon att sympatigräma mig med-och ungen på bilden är perfekt till ett sådant ändamål.
Vad näst? Klunka kaffe, äta lunch, in i duschen, pynta till mig och iväg (hinner jag allt detta på en timme tro..)!
see u soon snyggingar!
Hmm..nu undrar damen som så här..
beror det ökade antalet läsare (främst idag) på nr:
1. att jag har (utan å krusa någon) med min skrivande charm äntligen lyckats trollbinda er ?
2. eller är det så att hela drottninggatan (samt de tusen katter som ränner runt här) inklusive hela Trollhättans poliskår börjat läsa (p.g.a av mina parkeringsautomat förfaranden) min blogg?
3. eller är det så att statistiken har fått spader och urholkat totalt?
Hehe, vilken rivstart morgonen bjöd på, men ack vilken fin avslutning det blev. Jag är glad!
Imorgon blir det upp relativt tidigt, Johan och hans lilla dotter Rebecka kommer på morgonbesök, samt att jag ska träffa Linnea (hur kan du ge upp Trollhättan för Stockholm..lr jo ganska förståligt vid en närmare eftertanke) och ett viktigt besök (något jag väntat på i 5 år) däremellan.
Till helgen blir det "utflyttningsfest", biopremiär med hela la familia och galäj! Guys are u with me?!
Och nästa tisdag: TERMINSTART!
♥suss å nuss♥ (så sött säger trollen i Norge lr va det inte så Erik och Marianne?!)
Polis polis potatisgris..
...jag låter bilderna tala för dagens aggressionsfaktor..
Ge mig ASSEN!
Svart bälte (till moi) i vardagseffektivitet!
♥shoppat på loppis ( prutat så det står härliga till)
♥besökt Trollhättans stadshus ( nästa vecka smäller det-"bye bye-enbart-sjunga-i-duschen)
♥ Fixat kurslitteratur (notera att jag ligger hela två veckor före)
♥ Begärt bostadsbidrag (inte fan försörjer någon rik snubbe mig inte)
♥storhandlat mat och fyllt kylskåpet..kan detta verkligen ha inträffat (vuxenpoäng där gaah!!)
- kört galet, tokigt och på helt fel filer på väg 45 (bilisterna stormtutade på mig??! har aldrig påstått att jag är en van förare..) vissa blonda hårstrån tycks vara omöjliga att färga..
- matat parkeringsautomater med allldeles för mycket pengar ( tog fel automat till fel plats samt att en jävel snodde min parkeringsplats när jag drog å handlade-fyfaaaan för en stil!!)
- pratat sönder mobiltelefonen med mina godingar ( kan inte alla mina underbara vänner vara samlade på en och samma plats istället-här hos mig..)
Där ser man, en tisdag på både gott och ont!
Nu ska jag mysa ihop mig härhemma, fixa varm oboy och ostkaka (finns en "lättare" variant) med sylt och äntlligen göra slag i saken! Jag talar givetvis om poker. Nu ska jag hitta tillbaka till den form jag en gång befann mig i. Nu beger jag mig in i en värld där jag trivs jävligt bra. Hur kan jag haft hjärta att bortprioritera en sådan viktig del i mitt liv? För ett jävla plugg lixsom..men möjligt att mina ekonomistudier kan tillföra något positivt till min spelarstil..
Alla pokerhajar därute- Miss Respect and Goingen (mina två domän i pokersammanhang, vill påpeka att det var mitt forna ex som uppfann mitt väldigt respektingivande namn á goingen) is back to stay!
Hörs då!
Vill ni gå på husesyn och fråga nr 2, vad vill ni läsa om i en blogg?
Vad säger ni? Hursomhaver, vi kan börja med a piece av mitt badrum! Jahapp sörrni, där ser ni min tandborste, vad diggar ni min tanborsthållare?!
..undra hur många läsare jag tappade just i detta ögonblick..
Men jag är övertygad om att framtidens bloggare är bloggaren med ett milabrett register. Säg nu för sjutton att det är någon mer med mig som spyr på alla imiterade bloggar med ett liknande innehåll á la "idag har jag haft en super härlig dag-jag har fikat och shoppat "...ok säger jag, men undrar otåligt vad mer då? Det har ju iofs jag med gjort, sant det, men varför skriva detta 7 dagar i veckan på sin blogg??? Att skriva om vad ni snackade om vid den där fikan intresserar både mig och säkert ett flertal läsare mer. Bara ett tips, måhända komma från en total ammatör men so what. Ibland slår även vi proffsen, precis som i poker! PRECIS som i poker. Följer ni WSOP i London, btw?
Tacka vet jag Anna Hibbs♥ (stureplan) och Matspalats♥ bloggar, där talar vi innehåll och eftertanke. Tur att det är några i denna bloggoas som stannar upp, dock på sitt egna lilla vis. Det är vad vi människor behöver idag, inte mer kläder, inte mer smink och inte mer prylar. Bortsett från i måttliga mängder.
Och för att komma tillbaka till vad rubriken antyder, så tror jag det kan vara en kul grej-att gå husesyn hos Ninni! Jag tycker att det är tokhärligt med inredning och det har definitivt blivit en av mina främsta hobbies på sistone. Kan göras billigt, kan göras dyrt. Jag har nog en kombination av budget- och lyx prylar. Köket tog musten ur min plånbok, inget IKEA kök här minsann. Nä, det gäller att prioritera och jag valde ett lyxigt kök men matsalsgruppen fick inhandlas hos Mr Kamprad. Kompromissa är nyckeln till mycket här i livet. Jag har anamat detta, omedvetet tror jag, och tillämpar detta flera gånger om dagen. En ganska så nyupptäckt insikt, och dagarna blir betydligt lättare att genomföra med ett sådant tänk. Prova ni med!
Nu ska jag kila till hemköp och sedan mata in ännu mera mynt i parkeringsautomaten-rena rama rånet att stå parkerad här på drottninggatan. Jävla snåla system-schaaaaas alla Lapplisor! Att tiga är guld var det något som löd va..
puss (med rosa läppglans)
Och om jag inte hittar något ätbart snart..
så..ja då ringer jag herr Mäster kock! Nu ska jag sluta att missbruka "publicera knappen" med diverse oväsentligheter-men bara för ett tag.
Baby-I am home!
Nej jäklar ja, jag är singel numera-det var så det var. Lätt att glömma sådär ibland.
Men han är still my baby!
(bara en parantes)..
Äntligen har jag bredband-hola världen!
Appstinens, frustration, rastlöshet och total panik är ord som skulle kunna sammanfatta Jenny`s vecka utan tillgång till internet! Va?!?! Får sådant ens lov att existera i dagens hyper-hypade-tekno-samhälle..internetlöshet alltså?! Puuuuu, det var en pärs, en rejäl sådan. Men, I am back again, halleluja för det! Jag har ju mina trogna läsare så jag får hoppas på att ni håller i, och ni som försvunnit p.g.a av min vecka till trauma (och gett upp upp hoppet om att den där usla bloggerskan aldrig tycks uppdatera igen) -ni kommer tillbaka! Thats for sure, det vet jag sörrni..hehe. Ingen vill väl missa vad som rör sig i mitt huvud och mitt spännande studentliv..
Jag har fixat och trixat med mitt bredband hela dagen och är nu hungrigare än vargen själv så jag ska rusa ner på stan, för jag orkar inte diska stekpannan efter mitt tidigare bruk vid lunch idag. Ni föstår, jag har blivit ompysslad och omhändertagen av mina älsklingar därhemma, typ hela sommaren så jag är inte van vid att diska den där nedrans stekpannan två dagar på raken, och defenitivt inte två gånger om dagen!!
Jag har en känsla av att jag kommer att spruta inlägg fram igenom, det finns alla förutsättningar för det-med en snabb uppkoppling, massvis med inspiration och en höst som väntar talar allt för det. Jag är på som aldrig förr!
Ååå då, jag som har många fina/roliga bilder att visa för er..men batteriladdaren är utom sikte. Jag ska se vad jag kan göra åt saken, men först mat tack.
Förresten, jag har faktiskt saknat er, bloggen och mitt "sprattlande finger mönster" på tangentbordet:)! Jag är glad att vara tillbaka, och vet ni, nollningen tar sin början redan på ONSDAG! Men i år är jag ingen liten nolla, utan en fullfjädrad andra ringare (undra om det heter så?!).
ciaoooooo så länge!
Morfar knows how to do it.
Hitta precis denna bild- där morfar Allan är i full action! Bilden är tagen för ett år sedan, då hela familjen engagerade sig i min nya bostad! Ett flertal var skeptiska till, i mångas ögon, mitt extrema val av fondvägg-men jag bara älskar den. Rätt och slätt. Den är och förblir, verkligen, Jenny personifierad.
Om ni bara visste vad tacksam jag är för all hjälp med min lägenhet, allt från total renovering till fix av diverse sladdar, möbler, tavlor och prylar. Tänk att allt detta gjorde ni för mig. Tack mina älsklingar.
Vad hittar ni på idag?! Nu är det dags för middag och sedan är det plugg som står överst på dagens lista. Känns helt ok då vädret varken lockar till sol&bad eller sippra-det-där-glaset-på-en-uteservering. Inga frestelser so far. Perfekt.
Nu, äntligen händer det grejer. Jag är grymt på och laddad till tusen. Nu sörrni.
puss!
Jag glömde juuh.
Jenny♥
Löjligt gott, men..
men förödandes farligt. "Beroendeframkallande-adicted to it-apstinens efter-ha-begär. I think you all name it.En liten tröst i det hela, bara för att stilla det mölande (jag äter inte glass, jag möler nämligen i mig) samvetet något, Ben&Jerrys har i dagarna lanserat en "lågkalori variant" på marknaden. Nåväl, hur ser ni på saken?
Inte ens detta bolag lyckades att stå emot smal-bantnings-vikt hetsen! Tragiskt. Jag blir så less. Låt oss snälla få läsa, smaka, tala och skriva om annat i nästa kapitel i år 2008, annat än just detta uttjatande område. Och har ni förretsen tänkt på en sak? Ju mer "smal produkter" och viktkurer som svämmar över oss-desto tjockare tycks svenska folket bli.
Något gick snett och effekterna av dessa tonvis info och uppmaningar har lett till negativa externa effekter. Det slog helt fel. Käpprätt åt helvete.
Det ligger faktiskt en ren sanning i dethär. Jag tycker det är skrämmande, och var tog vårat eget sunda förnuft vägen? Var sjutton och när misste vi det? Anyone knows..
Är det redan över?! Sådär bara.
Det regnar, det blåser och himmlen är alldeles nattsvart. Jahapp, så solen, sommaren och jordgubbarna tyckte, bevisligen nog, att det hade gjort sitt. För den här gången. Well well.
Men om det är så värst sorgligt,? ehh, när saknaden blir för stor finns det medel att ta till, det stavas-R.E.S.A.
Jag var riktigt nära på att följa "dagens impuls" och dra en vecka till underbara Espania..men ibland måste man ta sitt ansvar. Så det gjorde jag idag. Jag ligger efter med skolarbete och åt helvete massa annat. Så får bli en annan gång. Och den gången har jag inom räckhåll.
Btw, jag känner mig inte stressad i min rådande situation-känslan av att man "ligger efter" med något måste ju bero på att man uträttat andra viktiga saker. Livsviktiga i mitt fall.
ciao!
Pappa gillar visst får..
Tanken slår mig plötsligt, "var han möjligtvis en fårahede i sitt tidigare liv? Eller vad av denna förkärlek för bäar?
Min förra pojkvän, Peter han var fårahede som liten! Så sött, och den hette Rolf-jag döööör. Helledodens. Sånt är jag svag för. Bensvag. Alla faller vi för olika saker hos dessa pöjkar!
Relationer- A&O.
Är det inte vad livet, i stora drag går ut på? Om man skulle sammanfatta det med ett enda ord? Jo, jag tror det. Ibland känner jag mig så lyckligt lottad, vad skulle jag göra utan alla dessa underbara människor runtomkring mig? Ni är bara för bra. Varenda en utav er. Jag älskar er.
Näee HÖRRNI!! Nu är det på tiden för mig att vakna upp, slut på allt "flum-flum" (ska iaf försöka så gått det går), teorier och passivitet-nu är det praktik, handling och action som now and on ska bli min vardag. Givetvis är det en definitionsfråga som med allt annat, och jag håller i "definitionspinnen". Jag har tusen saker inom mig. Jag har samlat på mig en massa kunskap och har äntligen alla verktyg som jag behöver. Nu gäller det att hantera dem på bästa möjliga sätt. Jag tror jag fixar dethär. Eller jag vet. Tror gör man ju som bekant i kyrkan.
Wihooo-så mycket spännande jag har framför mig!
Jag slänger in en "amerikansk avslutningsfras"-TACK Majja, Marianne, Sofia, Carro, Malin, M&M, Peter och framförallt mamms och papps! För vad undrar kanske ni nu? För ALLT svarar jag. Med hjälp av era nära relationer till mig och mina till er, kan jag åstadkomma och lyckas med allt som jag vill uppnå. Ni är lixsom A och O i mitt liv.
Någon tycker förmodligen att jag tajmar urdåligt nu-men fyfaraooo vad jag är sugen på en rejäl fylla ikväll! Någon som är på?! Det rycker i hela kroppen. Får hoppas att pappa missa att läsa detta inlägg då han, emmellanåt uppvisar en känslighet för viss typ av ordval. Men säkert något han delar med många andra pappor, med all jävla rätt.
Vi höres hjärtan♥
Stormen Gudrun X 1000.
Jag har kastas och hivats fram och tillbaka på sistone. Jag känner mig itudelad. Flänger farm och tillbaka och det är synd att tala om någon hjärnverksamhet däruppe, när det i själva verket liknar ett dagis i total kaos. Mätt i styrka slår det stormen Gudrun. Om ni minns den? Jag blir åksjuk, jag är inte utrustad för dessa berg och dalbanor. Det går för fort och jag vill bara spy. Rakt ut. Nu.
Ärlighet varar längst. Eller? Känns som jag kanske missbrukat ordets betydelse, jag spottar ur mig allt nuförtiden-det går så snabbt att jag knappt hinner tänka det först. Men kan man någonsin bli för ärlig? Jo, det klart. Man ska nog vakta sin tunga för känsliga lyssnare. Det är klart. Att anpassa sig efter situationen och därmed välja de rätta orden lärde vi oss redan som barn.
Hur kunde jag glömma det?
