Jag har bevisligen varit i farten idag, med färger högt och lågt. Men nejdå, oroa er inte för att bli bländade av just denna färg så särskilt länge! Man blir ju för fan skriv å lässjuk av det här! Jag ska fortsätta att utforska det här med bloggdesign imorgon, på egenhand och därav den lite halvknackliga kvaliteten. Men tjo å tjim så skoj det är, som min forna spinningskollega Helen skulle ha uttryckt det! Hon är då omänskligt glad och det jämt-älskar sådana människor! Och nej, jag jobbar inte som spinningsinstruktör längre, men att jag la ner med innebandyn var rena fördärvet. Den tiden saknar jag. Jag var en kvick liten vänster forward och redan då, med ett mål alltid i sikte! Ibland placerade jag den mitt i krysset ( ALLTID dragskott ) men många gånger prickade jag vid sidan av målet. Precis om idag, precis som för alla människor, och vet ni vad jag tror? Att det är precis i sin ording. Det är nog precis så det är att vara människa och kanske en liten groda för den delen med. Har jag fel? Om så, så honkar jag gärna på just din teknik, som har en sådan utomordentlig teknik att det alltid resulterar i med just..ja ni vet den där härligt jublande gesten! Som om varenda penal i kroppen glädjetjuter, i kör dessutom-där satt den! Ikväll min läsare, är en sådan kväll.

 Men du med den tekniken existerar nog inte..de må va min morfar Allan isåfall. Han skulle kunna vara en potentiell utförare av denna skill..jo så kan det mycket väl vara. Jag och morfar får nog ta oss ett snack över elva (lr brukar det vara vid tolv snåret) kaffet imorgon..och undra om mormor Dagny bakat mina favorit småkakor..

Vi kör på på lite till (om ni orkar), imorn händer massa för Ninni, big time day och med ett speciellt  besök..det blir spännande, för all del.

Och så till dethär då ja..en del av er har hört av sig med oroande stämmor, som om jag vore döende, men så illa är det väl inte. Det tror jag inte. En sak vill jag också klottra ner när jag ändå i natten "berör" ämnet, jag förklarade inte mitt egentliga "läge" här på bloggen igår i hopp om en massa sympati och tyck-synd-om-mig-feedback, inte alls. Min blogg är min blogg, på min blogg skriver (iaf vill now and on) jag om livets härliga dagar, men den mörka sidan av mitt liv (ska kämpa allt jag för min gud förmår för att bleka denna..hmm undra om ICAS blondering biter) har jag inte tagit upp. 

Men nu är det inte som sähär, att jag dagarna i enda kommer å sitta å spy ut inlägg av galla konsistens, men för min egen skull är det viktigt att jag, för en gång skull är ärlig (när jag kan) mot mig själv och mot er (i den mån jag anser är nödvändig). Ska vi säga så?

Martin sa förresten häromdagen "det som inte dödar det härdar" å heejuudamig så härdad jag måste vara vid det här laget.

Älskade bästa vänner, vi hörs imorgon-det gör vi med all säkerhet denna gång! (tack för många stöttande axlar därute..tack.)

Å jävlar oxå, självaste systerryster fyller ju tant snart!!

Jenny♥