Så gott det är, bara doften i sig. Nästan bättre än smaken. Idag tog jag en skvätt mjölk å ett strö kanel på toppen.

Jag tror att min kropp och hjärna är konstruerad för att bo i hus, friheten att kunna öppna dörren ut och så vidare ut på gräsmattan. Jag måste hitta på något, hur kan jag skapa samma känsla i min, ändå, älskade lägenhet. För det första så vill jag ha en balkong, har för närvarande en fransk sådan. Det vill säga, alldels för liten å trång. Dock, söt då. Lyckligtvis nog så bor jag på andra våningen så inte är det långa vägen ut. Hmm....kanske kunde man byggt en liten "uteplats" utanför församlinghemmet, på den lilla gräsplätten där?! Någon? Någon impulsiv rackare som plötsligt fick snickarlust? Give me a call then.

Jag har ytterligare en sak på hjärtat. En blogg skulle ju kunna vara väldigt utelämnande, det har vi tidigare sett bevis på. Saken är att jag inte vill skriva för mycket om min familj och vänner, ok, en del gillar det, men andra inte.Tyvärr. Så just nu vill jag egentligen skriva en hel uppsats om en endaste person, en betydelsefull sådan, men jag väljer ändå att hoppa det. Jag byter kanal, och skriver i ett word-dokument istället, det funkar ju det med.

M: jag ringer dig senare idag-så svara då!!

Imorn ska jag raca in till stan med mammas super-coola-röda-citra! Det var way-to-long sedan jag körde bil sist, och jag som bokstavligen älskar det.

Tjing å puss från Ninni<3